En tanke sänds till våra vänner...
En del kanke inte vet det men jag är väldigt mycket hundmänniska och mina föräldrar (främst mamma) föder upp hundar i liten skala men med hela sitt hjärta i det.
Jag fick igår höra att våra vänner hade förlorat sin andra hund inom en väldigt kort tid och alldeles för tidigt även denna gång. Jag ville bara skriva några rader till dem här...
Tankarna finns där... Känslorna finns där...
Men orden...orden verkar aldrig finnas där när de behövs...
Jag har gått igenom det allt för många gånger själv, men jag kan ändå inte säga att jag förstår hur ni känner det just nu för i mina ögon är ingen situation den andra lik, inget liv är det andra likt och inga känslor kan kännas likadant för vi är alla unika och våra berättelser är lika men ändå så olika...
Men orden..orden borde kunna finnas där, så att jag kan trösta, så att jag kan hjälpa till att hitta en lättare väg ut ur det tunga...
Om det bara fanns någonting man kunde säga i det mörker som just nu omger er, om jag bara kunde komma på vad jag skall säga för att låta ljuset sippra fram igen, för att så småningom skina starkt som det en gång gjorde...
Det finns igenting jag kan säga...
Så jag får ta tillvara på det som faktiskt finns där just nu... tankarna, känslorna...
Så jag får ta tillvara på det som faktiskt finns där just nu... tankarna, känslorna...
Mina tankar och varmaste kramar sänder jag till er och hoppas att jag på så sätt har lyckats låta ljuset skymta i mörkret...
Nina